Usa förstör internet

Är man tillräckligt paranoisk och har i princip obegränsade resurser, kan man till och med förstöra en sådan gåva till mänskligheten som internet. Det är precis vad amerikanarna sysslar med nu i sin blinda skräck för terrorister. Enligt uppgift i DN är över 35 000 människor sysselsatta på olika håll med att knäcka krypteringar till en årlig kostnad av 11 miljarder dollar. Man lägger stora summor på att i hemlighet påverka företag som utvecklar krypteringstjänster så att de ska bli lättare att bryta sig igenom. Och vårt kära fosterland är som vanligt, via FRA, en hjälpsam och pålitlig bundsförvant till USA oavsett vilka ljusskygga verksamheter bjässen ägnar sig åt. Under namnet The Sardine är FRA i själva verket en nyckelspelare i USA:s nätverk genom tillgång till baltiska kablar på Östersjöns botten,

Och det leder till resultat, så klart. National Security Agency, den amerikanska myndigheten för signalspaning har på kort tid samlat på sig ett skapligt record. Tyska regeringen har rutit ifrån till USA när man märkt att man haft ovälkomna besök från USA i sina slutna arkiv. Mexicos och Brasiliens presidenter har fått sin e-post och sina mobilsamtal övervakade av USA, som om de skulle vara farliga terrorister. Brasiliens president, Dilma Rouseff, är urförbannad och hotar att ställa in ett planerat USA-besök. I Brasilien upptäcktes för några år sedan en mycket stor oljefyndighet utanför Rio de Janeiro. Man har nu bjudit in exploateringsföretag för att bjuda på de olika områdena, som man öppnat för exploatering. Man har omgärdat de olika områdena med ytterst sträng sekretess eftersom oljeförekomsten skiftar mellan områdena. Den sekretessen har nu brutits av NSA och man behöver ju inte vara särskilt konspiratoriskt lagd för att misstänka att uppgifterna sipprar vidare till amerikanska budgivare. Företagshemligheter är numera en chimär, i vart fall om USA skulle ha intressen i branschen.

Uppgifter förekommer att NSA kommer över sjukjournaler och banktransaktioner för enskilda människor, s om snart är allmängods på nätet. Edward Snowden, den amerikanska FBI-agenten, som läckte uppgifterna om USA:s omfattande missbruk av signalspaningen, gömmer sig i Ryssland från en mycket allvarlig straffpåföljd om han skulle utlämnas till USA.

President Obama brukar hänvisa till att han t.ex. i Syrienfrågan agerar i världssamfundets (FN) namn. Detta världssamfund borde väl ta sig an USA:s missbruk av nätet och förmå landet att agera för återskapande av förtroendet för internet samtidigt som man beslutar om åtalsfrihet för Snowden.

 

Återskapa den gamla å-fåran i Häsboån nedströms Ramfors

Jag har när jag och min fru åkt skidor i terrängen kring Häsboån då och då kommit till Häsboån i myrterrängen nedströms Ramfors. Där rinner ån spikrakt i ca 1 ½ km i en grävd flottningsled, som förmodligen grävdes av s.k. AK-arbetare på 1930-talet. Det är besvärligt att ta sig över med djupa branta stränder. När man studerade kartan kunde man se att åns naturliga lopp gick i en mängd meandrar på norra sidan av flottningsleden, som säkert ställde till stora problem för flottningen. Av kartan fick jag intrycket att det naturliga loppet måste vara en betydligt bättre miljö för lekande fisk och uppväxtmiljö för yngel än den raka och sterila flottningsleden. Häsboån är det största tillflödet till Mållången och har en mycket hög vattenkvalitet, fri från föroreningar.

I sommar när jag fick handlingarna till Mållångens Intresseförenings årsmöte framkom att föreningen fått 25 000 kr för fiskefrämjande åtgärder av Alfta Skifteslag. På årsmötet i juli föreslog jag att pengarna skulle kunna användas för en undersökning om det skulle vara möjligt att återskapa det naturliga loppet i ån och stänga flottningsleden, som inte har någon som helst praktisk betydelse längre. Årsmötet beslutade enligt mitt förslag.  Strax därefter bestämde jag mig för att vandra nedströms från Ramfors för att följa åns naturliga lopp. Tyvärr missade jag stället där flottningsleden börjar och skiljer sig från ån. Därför följde jag i stället flottningsleden och trodde att jag skulle komma till skiljet, som inte skedde förrän jag kom till den gamla fårans nedre anslutning till ån. Jag förstod  efteråt att man sannolikt lagt ordentliga lager massor för att skära av det naturliga flödet och leda ån in i leden och att det därför var svårt att se skiljet uppströms.

Jag beslöt då att följa ån ursprungliga lopp uppströms från Skräddrabo till Ramfors längs alla de krökar och vindlingar som detta lopp följer, vilket jag gjort i dag. Det tog 2 timmar och 25 minuter att följa alla dessa vindlingar på sträckan, som fågelvägen är förhållandevis kort. Det var en fantastisk miljö att vandra i. Trots att man av kartan föreställer sig att loppet går i ren myrmark, så visade det sig att det på många ställen var gröna ängar med vackra björkställningar. Ibland påminnande om fjällbjörksdungar. Marken är mestadels fast och bra att vandra på. Jag kunde inte se någon påverkan av skogsbruk. Träd har fått dö och falla omkull av sig själva och ligger ofta tillsammans med björk fälld av bäver. Jag var förvånad över att mängden vatten var så pass stor i det naturliga flödet. I första hand förstås, där det fanns naturliga höljor, där enstaka knipor uppehöll sig. En svag men tydligt skönjbar ström fanns i vattnet. På enstaka ställen kom tillflöden av kristallklart källvatten. Åns stränder är överallt tillgängliga utan besvärande sly.  Jag upplevde nästan en stilla lyckokänsla av att vandra i en sådan miljö som sedan många år verkade helt opåverkad av människor och där sällan någon vandrar. I den sista delen mot Ramfors stiger marken och präglas mer av barrskog. Vattenflödet avtog successivt och fåran blev allt mindre. När det var ca 10 minuter kvar av vandringen försvann de sista resterna av ån jag följde. Där någonstans har man troligen skurit av flödet i den naturliga fåran till förmån för flottningsleden.

Sannolikt är det inte förenat med så omfattande insatser att få tillbaka ån i den gamla fåran. Ska däremot den gamla flottningsleden fyllas igen och den naturliga fåran breddas och muddras, så krävs mycket betydande insatser. Om ån får tillbaka sitt naturliga lopp, får man nog de första åren räkna med vissa översvämningar, då den gamla fåran grundats upp under årens lopp. Häsboån för tidvis betydande vattenmängder, särskilt vår och höst. Tillskottet av humus i Mållången kommer troligen att öka rätt kraftigt den inledande perioden med återställd fåra

Om några åtgärder ska kunna påbörjas krävs förstås i första hand överenskommelse med markägarna. Jag har inlett kontakter med den som har den största arealen i området, Göran Linngård, Alfta och jag avvaktar hans inställning f n. Skogen i det aktuella området domineras av björk och har drag av impediment. Ägandet är splittrat med många små skiften.  Andelen barrträd ganska låg, vilket sannolikt är en förklaring till frånvaron av skogsbruk. Området skulle platsa väl som ett naturskyddsområde.  Jag har informerat Alfta Södra Fiskevårdsområde om denna undersökning. Deras Göte Larsson berättade att man inom föreningen gjort ett försök i samma riktning men man gav upp inför svårigheterna. Startar nu ett nytt försök är man klart intresserad av att delta i detta.

Jag har på telefon informerat länsfiskekonsulent Kalle Gullberg, Länsstyrelsen, som uttryckte sig positivt om de planer jag presenterade och ville gärna få mer information.

 

 

 

Islam - en problematisk religion

Islam är en problematisk religion – mer problematisk än någon annan. Jag är självklart medveten om att det finns en stor andel moderna muslimer, öppna för demokrati, frihet och jämställdhet, som med avsky tar avstånd från de excesser som äger rum i Allahs namn i Asien och Afrika med det är ett avståndstagande som sker enskilt och i tysthet.

Om katoliker, protestanter och judar skulle få för sig att man vill driva utvecklingen mot en gudsstat med ett starkt förtryck av alla som inte obönhörligen underkastar sig de kristna dekreten och i synnerhet det omfattande förtrycket av kvinnor, som vill införa offentliga bestraffningar i Guds namn med stympningar av tjuvar och snattare och anser att det är OK att stena otrogna kvinnor, så skulle bannlysningar och förbannelser och uteslutningar vina över dessa kättare och tokskallar från kyrkornas högsta organ. På samma sätt skulle man bannlysa, förbanna och utesluta t.ex. katoliker som skulle få för sig att det är OK att spränga protestanter och oskyldiga sekulära i Guds namn som nu dagligen sker i Allahs mellan shia- och sunnimuslimer i Irak och i andra länder med flera hundra döda varje månad.

Om Egyptens avsatte president Mohammed Mursi varit kristen och drivit en kristen gudsstat på samma sätt som han nu var i färd att införa den islamistiska gudsstaten med sharialagar, så skulle kyrkornas högsta organ antingen tvingat honom att ändra sig eller bannlyst och uteslutit honom. Man skulle troligen också inlett allvariga samtal om ändrad kurs med Recep Tayyip Erdogan, om han varit kristen premiärminister i Turkiet, som nu i Allahs namn på ett tålmodigare och slugare sätt än Mursi är på väg i samma riktning som han var.  

Men från muslimskt högsta håll hörs ingenting om de grova vantolkningar som radikala islamister gör av Koranen. Tydligen finns ingen islamsk högsta jurisdiktion, som kan ta sig an vantolkningar av Koranen, önskan om världskalifat av Al Qaida – talibanmodell och andra egedomligheter.

Slutsatsen måste bli att Islam är som bofinken och kan se ut hur fan som helst. Det gör det obegripligt att 1,5 miljarder okritiskt öppnar sig för en sådan religion. 

Den s.k arabiska våren tände hoppet hos många, som önskade demokrati, parlamentarism och jämställdhet mellan könen i de länder som berördes. Men i land efter land stals deras revolution av den islamska majoriteten i val och därmed inleddes ett nytt förtryck. Att det är unga, välutbildade kvinnor, som ofta går i bräschen för protester mot denna utveckling är naturligt. De har allt att förlora, som de flesta, på ett islamistiskt styre medan de flesta män har en rädsla för fria, självständiga kvinnor, som gör sina egna val. 

 

En misantropisk betraktelse

                                                                                

Vad är det som hänt med oss svenskar? Har vi blivit fullständigt degenererade?

Vår polis klarade inte av att lösa Palmemordet och gav oss ett nationellt trauma. Så går det när höga chefer från byråkratins höjder eller politiker antingen tar över jobbet eller dikterar för de professionella hur jobbet ska utföras.

Våra svindyra jaktplan står på marken, när ryskt flyg förödmjukar oss genom att flyga längs vår gräns och öva anfall mot mål i Stockholmsområdet och södra Sverige. Handlingsförlamning i fred syftande till försvarslöshet i strid, som någott ljushuvud döpt vår nya försvarsdoktrin till.

Vi låter kriminella organisationer ta över anrika fotbollsklubbar med hot och terror utan att de möter något motstånd.

Den svenska sjukvården har ockuperats av konsulter, ekonomer och byråkrater, som möjligen vet något om hur man organiserar tillverkningsindustrier och ekonomi, men inget om hur man vårdar och botar människor. De har dragit in med New Public Management, diagnosrelaterade grupper, DRG, Lean Production och en massa andra företeelser hämtade från industrin och ställt till ett elände i sjukvården, som riksdagen och regeringen verkar ha abdikerat från. Först när den utomordentlige grävande reportern, Maciej Zaremba, tar sig an problemet, avslöjas det i hela sin vidd.

Skolan levererar årligen 20-25  % reklamationer, alltså elever som inte blivit godkända i kärnämnena. Elever slår lärare, spottar på lärare och förolämpar dem verbalt i tid och otid.

För att visa hur fördomsfria, religiöst toleranta och invandrarvänliga man är i det socialdemokratiska partiet, väljer man på årets kongress till partistyrelsen in Omar Mustafa, ordförande i det islamska förbundet, som har starka band till det Muslimska Brödraskapet i Egypten. Avsikten var naturligtvis också att locka muslimska väljare. Under förödmjukande former tvingas man efter en vecka be honom att lämna sitt uppdrag. Partiordföranden Stefan Löfven gömde sig bakom kjolarna Veronica Palm, som nominerat Mustafa, och lät henne ensam gå den mediala golgatavandringen.

Och i Fittja hördes i fredags, 26 april, det första böneutropet från minareten vid moskén. Snart kommer Allah u Akhbar höras dånande från minareter över hela landet.

De män och kvinnor före oss, som gav oss rösträtt och demokrati och satte hjul på vår framgång, borde vända sig i sina gravar om de finge uppleva den ryggradslösa befolkning som nu lever i Sverige.

Bottenträsket

Det börjar bli tröttsamt att höra upprepningar om att Gävleborgs läns landsting alltid hamnar sist eller sämst i alla resultats- och kvalitetsmätningar som görs av Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen. Vi har flest överbeläggningar på våra sjukhus. Vi har minst antal vårdplatser i Sverige, som i sin tur har minst antal vårdplatser i hela OECD. Medan Sverige i genomsnitt har 2,8 vårdplatser per 1000 innevånare har de 34 medlemsländerna i OECD i genomsnitt 4,9 vårdplatser per 1000 innevånare. Undra på att det är kaos på länets sjukhus. Vårt läns innevånare betalar mest i landet för hyrläkare därför att vårt landsting inte förmår att rekrytera fasta läkare till tjänsterna. Pengarna som tilldelas verksamheten räcker aldrig. Vårt län har förmodligen det sämsta värdet när det gäller personalens värdering av den politiska och verkställande ledningen. Så här är det år ut och år in. I de kommande mätningarna behöver man inte fundera över vilket landsting som kommer ut sämst. Den platsen är upptagen av vårt landsting.

Men dessa urusla resultat verkar inte påverka länets valmanskår. Varje val till landstinget röstas socialdemokraterna in till den verkställande ledning med stöd av något småparti.som lockats av en landstingsrådspost. Det normala i alla styrelser är ju att en totalt misslyckad styrelse får lämna sina uppdrag och ledamöterna får vara tacksamma om de kan beviljas ansvarsfrihet. Men det verkar inte påverka de socialdemokratiska väljarna. Det är lite av en gåta men säger också en del om oppositionens tillkortakommanden i valkampen. Trots till synes öppet mål lyckas man aldrig vinna matchen.

För bättre vård för länets innevånare och bättre möjligheter att kunna rekrytera kompetenta läkare till fasta tjänster våra sjukhus och hälsocentraler och för en bättre och mer förtroendefull dialog mellan ledning och anställda borde en ny och annorlunda politisk besättning få ta över landstingets uppgifter i nästa val.

Nationalekonomi - en pseudovetenskap?

Två tv-program har fått mig att fundera över nationalekonomins värde när det gäller att förutsäga den ekonomiska utvecklingen och ge politiken, allmänhet och företag möjlighet att parera för oönskade effekter. Det första var programmet ”Vetenskapens värld” i januari i år, som speglade den internationella ekonomin efter år 2008 med bl.a. den katastrofala effekten av kraschen för banken Lehman Brothers i USA. Det andra var programmet ” Dokument inifrån” med titeln ”Lönesänkarna” som sändes den 16 februari.

I båda fallen var nationalekonomiska höjdare så låsta i sitt tänkande av ekonomiska modeller att man blundade för den verkliga utvecklingen. I Vetenskapens värld intervjuades Paul Krugman, ledande företrädare för den s.k. Chicagoskolan och vinnare av Nobelpriset i ekonomi år 2008. Han hävdade energiskt och med allt större irritation att den världsomspännande krisen som startade med Lehman Brothers fall var omöjlig att förutse. Hans opponenter i programmet visade att Krugmans modeller inte alls räknade med storheterna pengar, skulder och banker och att hade man haft med dessa, hade krisen varit tydlig långt innan den bröt ut.

I programmet ”Lönesänkarna” i Dokument inifrån framgick med all tydlighet att löntagarnas andel av BNP har fallit dramatiskt sedan 1970-talet. Inte på 100 år har löntagarnas andel av BNP varit så låg som nu. I konsekvens därav har kapitalägarnas andel av BNP ökat från en femtedel på 1970-talet till en tredjedel idag. Sambandet mellan produktivitet och löner, som var starkt under ”guldåren” på 1950-60-talen, bröts tvärt på 1970-talet. Produktivitetens kurva fortsatte oförtrutet uppåt och alla vi som jobbade såg till att den gjorde det med allt mindre ersättning i form av lön. I programmet intervjuades en professor i nationalekonomi, Nils Gottfried, som nyligen haft regeringens uppdrag att räkna på om full sysselsättning kan uppnås med ännu lägre löner. I hans huvud fanns en modell som säger att på sikt är löneandelen stabil men däremot fanns inte insikten om att företagen kan omvandla värdet av de lägre lönerna till vinster i stället för att investera och skaffa fram nya jobb.

Han hade inte besvärat sig med att ta reda på vad som verkligen har skett med lönerna och svårt pressad fick han inför tv-kameran medge fel.

I minst 30 år har alla med politiskt och fackligt inflytande pratat ner lönerna med förhoppningen att företagen skulle öka sina investeringar och skaffa nya jobb. Företagen ökade sina vinster i stället och arbetslösheten biter sig fast. Om löntagarnas andel av BNP fortsätter att sjunka så sker en minskad efterfrågan av varor och tjänster, som i sin tur förvärrar arbetslösheten och ökar lånekonsumtionen. Professor Lars Calmfors, en lönesänkarhök, medgav i programmet att risken med fortsatt nedåtpress på lönerna kan vara riktigt skadligt för vår ekonomi.

Frågan är väl om man inte måste börja ifrågasätta nationalekonomerna för de sätt de fungerar på nu och där kartan alltid gäller före terrängen.

Islamofobi

Ordet islamofobi är behäftat med beröringsskräck i Sverige. Blir man stämplad som islamofob så är det kört. Man betraktas paria, någon som inte lever upp till de stolta ideal som vägleder vårt samhälle. Man kopplas ihop med extremiströrelser med nazistiska böjelser och politiskt anses man höra hemma hos Sverigedemokrater med järnrör och tolkningsföreträde över vilken som är en riktig svensk.

Jag föreställer mig att rädslan för att få epitetet islamofob klistrat på sig har stoppat ledande företrädare för våra demokratiskt rumsrena politiska partier för att vara tydliga med hur man ser på vissa avarter av islam. Tydlighet på den här punkten hade säkert hindrat Sverigedemokraternas snabba uppgång.

Jag tror att en mycket stor andel av Sveriges befolkning inte välkomnar folk som:

·         har en hederskultur som innebär att en far i en familj av tradition eller med en grumlig tolkning av islam anser sig ha rätt att döda sin dotter, om hon mot hans vilja, kränker hans heder genom att vilja leva som en vanlig svensk tonåring.

·         som anser Koranen föreskriver att en man inte kan ta en kvinna i hand eller vistas ensam i samma rum som en kvinna och därmed utesluter kvinnliga chefer och arbetskamrater.

·         föreskriver niqab eller burka för kvinnor. I vårt land kommer de flesta, både män och kvinnor, att måsta försörja sig själva på arbetsmarknaden. Man kan rimligen inte kräva att chefer och medarbetare ska ta in medarbetare som antingen är helt dolda i klädsjok eller har en endast en springa som visar ögonen. I nästan alla fall uttrycker dessa klädmassor ett grovt manligt förtryck.

·         har en medeltida tolkning av islam med målet att införa en gudsstat och som anser sig i Allahs namn har rätt att döda de otrogna hundar som står i vägen för uppfyllande av detta mål och dem som vågar skämta om Profeten och som vill att landet ska styras av sharialagar.

De politiska partier som siktar på att bilda regering i valet 2014 borde överge sin rädsla för ordet islamofobi och uttala sig om islamisk terror, medeltida tänkesätt, förtryck och våld, om man vill undvika Sverigedemokraterna i regeringsunderlaget.

Muslimer, som antagit en modern tolkning av islam, där man övergivit föreställningen om gudsstaten, sharialagar och den fundamentalistiska tolkningen av jihad, ser jag och troligen de flesta inga svårigheter att ta emot i vårt land som invandrare eller asylsökande.

Liten och stor orättvisa

Regeringens utredare Björn Hagman har i dagarna redovisat sitt utredningsuppdrag till regeringen. Utredningen behandlar den orättvisa som man längst i söder upplever, när det gäller elpriserna. Sverige har på uppdrag av EU delat upp landet i 4 elprisområden. På grund av stor efterfrågan på el i det tättbefolkade elområde 4, som omfattar Skåne län, Blekinge och delar av Kalmar- Kronobergs- och Hallands län, har man där fått ett högre elpris när det råder hög efterfrågan på el. Meningen med de 4 områdena har varit att identifiera de områden som förbrukar mest el och därigenom kunna sätta in åtgärder för att spara el. Utredningen ska nu gå på remiss men man kan vara tämligen säker på att utredningens huvudförslag genomförs, som går ut på att Svenska Kraftnät får i uppdrag att garantera att överföringen av el från överskottsområdena till elområde 4 aldrig ska understiga 4000 MW. Det innebär att skillnaderna mellan elområdena utjämnas och elpriset i elområde 4 sjunker medan vi övriga får ett högre elpris. Eftersom det finns så många röstberättigade i område 4 så är utgången given. Den här ännu rådande prisskillnaden kan vi kalla den lilla orättvisan.

Den stora orättvisan är att vi i de 7 län, som levererar mer än 90 % av vattenkraften får dela på en skärv av 120 miljoner årligen i s.k. bygdepeng för de oåterkalleliga skador i miljön som vattenkraften orsakat. Stora produktiva marker för jord- och skogsbruk har dämts över och tvingat boende att lämna sina hem. Torrläggning har skett av andra stora områden. Områden för renskötsel, jakt, fiske och turism har fått oåterkalleliga skador. Vattenkraftskommunerna plågas av utflyttning, arbetslöshet, låg skattekraft, mycket höga kommunalskatter och bristande framtidstro. I valrörelse efter valrörelse har vi hört av politiker mantrat att Hela Sverige Ska Leva. Det om något är en läpparnas bekännelse och tomma ord om man ser till resultatet.

I Norge har Stortinget slagit fast att vattenkraften är en nationell resurs med stark lokal tillhörighet. Det praktiska resultatet av detta är att landets vattenkraftskommuner årligen får dela på 6 miljarder norska kronor för olika näringslivsfrämjande åtgärder. Där menar man allvar med att Hela Norge Ska Leva.

Till årets riksmöte har 6 riksdagspartier äntligen, efter många års opinionsarbete av föreningen Sveriges Vattenkraftskommuner, motionerat om att Sveriges vattenkraftskommuner äntligen ska få tillbaka hälften av fastighetsskatten på vattenkraftsanläggningarna. Det skulle ge för år 2013 ca 3 miljarder kronor, som skulle skapa helt nya möjligheter för svårt utsatta kommuner.

Jag tycker att man ska rätta till den stora orättvisan först, innan man ger sig på den lilla orättvisan.

Eurokrasch

Jag har precis avslutat läsningen av en skakande skräckberättelse, som gjort mig rädd, ledsen och betryckt och som berövat mig flera illusioner och tvingat mig att se den nakna sanningen.

Berättelsen år inte en fiktion. Den beskriver saker som berör oss alla högst påtagligt och konkret. Boken heter Eurokrasch och är skriven av Johan Norberg och gavs ut av Hydra Förlag år  2012. Norberg har lagt upp sin berättelse som en klassisk grekisk tragedi med delarna Hybris, Ate och Nemesis

Europrojektet skulle ge Europa välstånd och fred. Men när vi tittar omkring oss i dag ser vi i stället en djup ekonomisk kris, massarbetslöshet och politiska spänningar som håller på att söndra kontinenten. EU har förödmjukats genom tvingas gå till Kina och Brasilien med mössan i hand och be om ett bidrag och fått nej. Hur hamnade vi här? Hur kunde fredsvalutan bli en potentiell helvetesmaskin?

Johan Norberg berättar historien från början. Europas ledare slarvade fram valutaprojektet, byggde in politiska motsättningar i systemet och struntade i sina egna regler redan från början. Ett enda land av de 12 som deltog från början, lilla Luxemburg, med en halv miljon innevånare, klarade inträdeskraven. Man slog fast att inget medlemsland skulle räddas av övriga om landet gick i statsbankrutt. Det bröts så snart som omfattningen av den grekiska krisen blev tydlig. En annan stenhård regel som gällde från början var att Europeiska Centralbanken inte skulle köpa medlemsländers statsobligationer. Den regeln bröts så snart Euroländernas räddningsstyrka fick händerna fulla. Staterna och finanskapitalet utnyttjade euron till att bygga upp de största skulderna i historien och EU mötte krisen med att rädda spekulanterna, skuldsätta krisländerna än mer och skapa ytterligare osäkerhet

Därför är detta bara början av eurokrisen, varnar Johan Norberg. Som det ser ut nu, verkar EU befinna sig i Nemesis-fasen med hög arbetslöshet, särskilt bland unga där missmod och hopplöshet sprider sig, hög skuldsättning i flera länder, där man redan vet att lånen inte kan återbetalas. I dag, den 2 januari 2013. varnar Internationella Röda Korset (ICRC) för uppror i Europa. Miljoner människor, som för några år sedan var ganska välmående, har nu svårt att hitta mat. ICRC rustar nu sina organisationer i Sydeuropa för svår nöd och konflikter. Genom sitt lättsinne, inkompetens och slapphet skapade EU ett härjande monster av euron. Det måste vara ett av historiens större politiska misslyckanden