Islam är en problematisk religion – mer problematisk än
någon annan. Jag är självklart medveten om att det finns en stor andel moderna
muslimer, öppna för demokrati, frihet och jämställdhet, som med avsky tar
avstånd från de excesser som äger rum i Allahs namn i Asien och Afrika med det
är ett avståndstagande som sker enskilt och i tysthet.
Om katoliker, protestanter och judar skulle få för sig att
man vill driva utvecklingen mot en gudsstat med ett starkt förtryck av alla som
inte obönhörligen underkastar sig de kristna dekreten och i synnerhet det
omfattande förtrycket av kvinnor, som vill införa offentliga bestraffningar i Guds
namn med stympningar av tjuvar och snattare och anser att det är OK att stena
otrogna kvinnor, så skulle bannlysningar och förbannelser och uteslutningar
vina över dessa kättare och tokskallar från kyrkornas högsta organ. På samma
sätt skulle man bannlysa, förbanna och utesluta t.ex. katoliker som skulle få
för sig att det är OK att spränga protestanter och oskyldiga sekulära i Guds
namn som nu dagligen sker i Allahs mellan shia- och sunnimuslimer i Irak och i
andra länder med flera hundra döda varje månad.
Om Egyptens avsatte president Mohammed Mursi varit kristen
och drivit en kristen gudsstat på samma sätt som han nu var i färd att införa
den islamistiska gudsstaten med sharialagar, så skulle kyrkornas högsta organ
antingen tvingat honom att ändra sig eller bannlyst och uteslutit honom. Man
skulle troligen också inlett allvariga samtal om ändrad kurs med Recep Tayyip
Erdogan, om han varit kristen premiärminister i Turkiet, som nu i Allahs namn på
ett tålmodigare och slugare sätt än Mursi är på väg i samma riktning som han
var.
Men från muslimskt högsta håll hörs ingenting om de grova
vantolkningar som radikala islamister gör av Koranen. Tydligen finns ingen
islamsk högsta jurisdiktion, som kan ta sig an vantolkningar av Koranen, önskan
om världskalifat av Al Qaida – talibanmodell och andra egedomligheter.
Slutsatsen måste bli att Islam är som bofinken och kan se ut
hur fan som helst. Det gör det obegripligt att 1,5 miljarder okritiskt öppnar
sig för en sådan religion.
Den s.k arabiska våren tände hoppet hos många, som önskade
demokrati, parlamentarism och jämställdhet mellan könen i de länder som
berördes. Men i land efter land stals deras revolution av den islamska
majoriteten i val och därmed inleddes ett nytt förtryck. Att det är unga,
välutbildade kvinnor, som ofta går i bräschen för protester mot denna
utveckling är naturligt. De har allt att förlora, som de flesta, på ett islamistiskt styre
medan de flesta män har en rädsla för fria, självständiga kvinnor, som gör sina egna val.
För en gångs skull är jag överens med Hans Degerman
SvaraRadera