Dansen kring guldkalven

Under år 2011 producerade vårt land 146 874 GWh el netto. Vi konsumerade 129 246 GWh. Det 5,2 % mindre än året före. Vårt överskott blev alltså 17 628 GWh. Vi nettoexporterade 7 233 GWh.

I energimyndighetens rapport ”Energiläget 2011” visas att industrin använder ungefär lika mycket energi i dag som år 1970 trots en stark produktionsökning. Sektorn ”bostäder och service” har minskat sin energianvändning sedan år 1970 p g a övergång från olja till el, bättre isolering, övergång till jord- och bergvärme m.m. Trots att transportsektorn ökat sin energianvändning med 71 % sedan år 1970, har användningen av råolja och oljeprodukter minskat med 47 % sedan samma år. Genom utbyggnad av kärnkraften och vattenkraften och på senare år utbyggnad av kraftvärme har nettoproduktionen av el ökat med 131 % sedan 1970 och den ökningen bara fortsätter.  Tillförseln av energi har ökat från 457 TWh till 616 Twh år 2011. Vi är det land som har den överlägset högsta andelen förnyelsebara bränslen i vår energiproduktion. I fjol levererade kraftvärmen 16 661 GWh el varav 13,300 var förnyelsebar el – mer än dubbelt så mycket som vindkraften. Sveriges mål i överenskommelse med EU är att nå 50 % förnyelsebar energiproduktion år 2020. För övriga länder är målet 20%.  Vi har nu nått 47 %.

Trenden är tydlig. Tillförseln av ny el ökar kontinuerligt, vindkraften förutan, och den blir mer och mer förnybar medan efterfrågan genom sparåtgärder och smartare lösningar planar ut. Det måste vara denna situation som Kungliga Vetenskapsakademin såg i våras, när man dömde ut den våldsamma satsningen på vindkraft i Sverige.

När Svenska Kraftnät nu redovisar ansökningar om anslutning av vindkraft till näten som svarar mot 75 % av hela landets effektbehov eller dubbelt så mycket som kärnkraften ger och har vetskap om ytterligare projekt som slutligen skulle leda till 141 % av landets effektbehov, så är det inte omsorg om vårt land som visas. Det är den gamla vanliga girigheten hos kapitalägare – det är en dans kring guldkalven som trampar ner våra skogar. Någon måste sätta ned foten mot denna kapital- och miljöförstöring som utbyggnaden av vindkraften är i vårt land.