Israel, som hotas att utplånas av Iran, hotar i sin tur med att bomba Irans kärnforskningsanläggningar. Iran vägar att släppa in internationella kontrollanter i sina mest hemliga anläggningar för kärnkraftsforskning. Båda länderna beter sig som skitstövlar mot sina grannar. Israel behandling av sina grannar har vissa likheter med det herrefolk, som hade tänkt sig den slutgiltiga lösningen av judefrågan. Inrikespolitiskt har man dock en fungerande demokrati och tillämpar rättstatens principer. Det gör däremot inte shiamuslimska Iran, som är en teokrati med en hård repression av sitt folk, som lett till upprepade demonstrationen med krav på frihet och demokrati, som varje gång slagits ned i blod och död. Landet har starka maktambitioner och konspirerar för att skapa kontroll i Afghanistan och stoppa den slingriga väg mot demokrati, som landet beträtt. Iran stöder öppet och skamlöst den slaktarregim som ännu sitter vid makten i Syrien med siktet inställt på att utsträcka sin brutala teokrati till det landet, när Assad äntligen försvunnit från makten. Iran har starka band till terrororganisationen Hizbollah, som man liksom Syrien aktivt stöder med vapen och teknologi. Liksom Iran anser Hizbollah att Israel är en olaglig statsbildning som ska avvecklas
Den syriska folkliga resningen, som startades med ett rop demokrati av västligt snitt förefaller vara på väg att delvis kapas av sunnimuslimska militära aktivister med starkt stöd från Saudiarabien, som är Irans främsta antagonist i Mellanöstern. Flera av dessa aktivister, med omfattande militär erfarenhet och kompetens från det långa krigstillståndet i Afghanistan, bekämpar Assads militärmakt med helt andra mål än de ursprungliga syriska demonstranterna. Man vill dels upprätta en sunnimuslimsk teokrati i Syrien och införa sharialagar och dels släcka ut Irans starka inflytande över Syrien. Om den sunnimuslimska kniptången mot Iran skulle bli framgångsrik ökar förmodligen nervositeten där som i sin tur kan leda till att man skicka iväg den första inhemska atombomben mot Israel dels för att hinna före det troliga israeliska bombardemanget av sina nukleära anläggningar och dels för att visa upp sina muskler för omvärlden.
Israel, å sin sida, har ju ofta visat sig ”trigger happy” och har med sin snabbhet och militära överlägsenhet dels vid ett flertal gånger avvärjt hot, men också utvidgat sitt territorium i strid mot internationell rätt. Den dagen då Israel anser sig ha helt säkra bevis på att Iran har eller är i slutfasen av en helt färdig atombomb, dröjer det nog inte länge innan israeliska flygplan lyfter med sina bomblaster mot Iran.
Det här scenariot ligger nog rätt nära tiden och känns djupt obehagligt och hotfullt. Det är svårt att föreställa sig vad som skulle följa på en krasch mellan Iran och Israel men sannolikt skulle världen kastas in i en ny fas av upptrappade militära konflikter med mycket svåra konsekvenser. Vi har en hotfull och dramatisk tid framöver
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar