söndag 26 augusti 2018

Björken - vän och bundsförvant







                                           2018-08-09

Björken – vän och bundsförvant



 När du sitter på din altan i solvärmen och funderar på just ingenting, kan det hända att några björkfrön landar på bordet framför dig. Eftersom du inte har något annat för dig fångar dessa flygare ditt intresse. Alla har någon form av svagt genomskinliga vingar, men du märker att två av dem faktiskt liknar miniatyrkopior av perfekt utformade stridsflygplan med nosparti, djärvt bakåtsvepta vingar och smal kropp. Stjärtfena, stabilisator, sid-och höjdroder och klaffar saknas förstås men de flyger långt och bra ändå för att ge liv åt en ny björkplanta i stället för att skapa död och förödelse.

Kanske du börjar fundera över om det skulle kunna vara så att de som konstruerat och utvecklat dagens moderna stridsflyg på en varm sommardag fått besök av några perfekta björkfrön på sitt altanbord.  

Likt många träd och växter är björken en fenomenal spridare av sina gener. De flesta av oss har väl upplevt en lagom varm och lätt blåsig augustidag, då björkfrön fyllt luften och burits i väg av vindarna. Vissa har redan tagit sig ut på de stora, släckta skogsbrandfälten i nordvästra Hälsingland och gett liv åt små, späda plantor, detta efter ca 2 veckor att bränderna släckts. De flesta av dessa plantor liksom lövsly om något år, lär väl bli mat åt återvändande hjortdjur, harar m.fl. men vissa kommer att växa upp till stora vackra träd, som om våren kan tappas på 2-3 liter björksav och som kyld kan drickas direkt, jäsas till vin eller kokas till björksirap.

Om man letar och har tur kan man hitta svampen sprängticka, som endast växer som en parasit på björk. Det sägs att man hittar den på en av 5000 björkar. Den är lätt igenkännlig med sin skrovliga yta med en närmast sotsvart färg med enstaka svartbruna stråk. Med markägarens tillstånd kan den plockas och användas som medicinalväxt. Plocka är fel ord. Använd en liten såg för att ta bort den. Dela upp den i mindre bitar som torkas på svag värme för att hindra att den möglar. Som medicinalväxt kallas den chaga från ryska språket. Var och en av de torkade bitarna av svampen kan användas upp till 5 gånger för att t.ex. bereda te. De kan också malas till ett pulver. Svampen innehåller stora mängder antioxidanter och används för att stärka immunförsvaret men också för att lindra psoriasis och vissa följdverkningar av diabetes. Ämnet Betulin som utvecklats i svampen, kan i vissa fall hindra tillväxt av cancerceller.

På sommaren fyller björkarna sina grenar med vackra, skimrande, djupgröna löv, som under sitt sommarliv lämnar viktiga bidrag till produktionen av syre genom fotosyntesen. Genom upptaget av koldioxid, som sker över björkens hela livsperiod, och artens stora spridning över jordens hela norra hemisfär, är den en bra bundsförvant i kampen mot växthusgaser och uppvärmningen av jorden. Löven och barken kan användas till växtfärgning. Stora björkar brusar vackert i sommarvinden med sina stora lövkronor, där många fåglar hittar ideala boplatser. Under höst- och vinterstormarna sjunger de till synes nakna björkgrenarna sin egen stämma i kören av skogens träd. Men det är en synvilla att björkgrenarna är nakna. De är i stället fyllda av björkknopp, som erbjuder överlevnadsvillkor i form av mat till flera arter. En vacker syn på vintern i vår del av landet är en stor björk täckt av snö eller frost med 25-30 orrar som ivrigt äter lunch på björkknopp. Eleganta tuppar med nästan helsvarta kostymer, vacker plym med vita inslag och lysande röda band ovan ögonen. Hönorna är också vackra men med mer dämpad färgsättning.

Virket passar utmärkt till vackra möbler, golv, faner och plywood. Pappersmassa av björk ger ett vitare och fina papper än massa från barrvirke, Näver används till näverslöjd. Björkved är eftertraktad brasved p.g.a. sitt höga energivärde.

För inte så många år sedan var skogsindustrins företrädare besatta av att den svenska skogen av lönsamhetsskäl skulle vara en monokultur av gran och tall. Med våldsam energi gav man sig på uppdraget att utrota allt löv i skogarna. Det blev ett elände med mörka, tråkiga skogar. Man sprutade bort löv växter med giftiga kemiska ämnen, som gjorde arbetarna sjuka. Ett hette hormoslyr och som vållade mest sjukdomar och skador. Skogsnäringens företrädare förnekade förstås bestämt medlets farlighet. Frågan blev föremål för medias intresse. Inför TV Aktuellts kameror på bästa sändningstid drack en fnoskig jägmästare ett glas hormoslyr för att bevisa medlets ofarlighet. Ryktet säger att han något år senare dog i cancer och medlet förbjöds.

Numera har björken tagits till nåder igen och fått det marknadsvärde den förtjänar. De mörka barrskogarna har börjat lättas upp av björk och andra lövträd. Man har t.o.m. upptäckt att bestånd av lövträd kan dämpa och hejda skogsbrand.

Vi ska vara rädda om vår vän och bundsförvant björken, återplantera efter avverkning och skydda och vårda den på minst lika bra sätt, som vi skyddar och vårdar barrskog.