För några månader sedan sköts 100-tals ukrainare till
döds på Majdantorget i Kiev för drömmen om att föra sitt land till EU och
slippa hamna under den allt mer sovjetiska stöveln från Ryssland. Över
Medelhavet riskerar 1000-tals flyktingar varje dag sina liv i usla båtar för
samma dröm. Det är samma dröm som mer än 1 miljon av våra förfäder hade från
mitten av 1800-talet och framåt, när de lämnade svält, världsligt och kyrkligt
förtryck för drömmen om ett drägligt liv i Amerika. Samma dröm har de många som
än idag illegalt tar sig in i USA.
Rika kineser och ryssar köper idag medborgarskap i Malta
för 10 miljoner kronor styck. De blir därmed medborgare i 28 länder, de får
skydd mot godtycke, tillgång till sjukvård, slipper muta poliser och
korrumperade byråkrater och kan resa visumfritt till 69 länder, inklusive USA.
Så EU:s marknadsvärde är verkligen högt och dragningskraften är stor och
begriplig.
Den europeiska unionen är en fantastisk skapelse. Det har
aldrig tidigare i historien funnits någon liknande modell för samlevnad mellan
stater. EU:s fundament är ”aldrig mera krig”. De fasansfulla erfarenheterna
från de två världskrigen gav upphov till en stark fredslängtan. År 1950
presenterades Schumannplanen som ledde till den första grundstenen, Kol- och
Stålunionen. Sedan har EU byggts ut undan för undan. Man har infört de fyra friheterna
inom unionen för varor, tjänster, personer och kapital, som gett betydande
ekonomiska fördelar, inte minst till oss i Sverige. Antalet medlemsländer är nu
28 stycken och byråkratin är omfattande. I sin iver att tillmötesgå önskningar
om medlemskap har EU, enligt min uppfattning, varit för släpphänt i prövningen
av vissa länder, t.ex. Rumänien och Bulgarien. Euron har förmodligen hittills
skapat mer problem än den löst. Subsidiaritetsprincipen, som innebär att saker
som medlemsländerna kan hantera själv, inte ska beslutas av EU, har mer eller
mindre försvunnit från hanteringen. Så skäl finns för att fortsatt kritisera
och förbättra EU.
Men för de flesta svenskar borde det vara uteslutet att
lämna EU. Ett litet utkantsland som Sverige, extremt exportberoende för sin
välfärd klarar sig inte på egen hand. Om EU skulle falla samman kommer
protektionism, handelshinder och stopp för tillväxt vilket leder till ökande
fattigdom. Vårt säkerhetspolitiska läge skulle snabbt försämras och vi skulle
åter hamna i ett läge då stormakter för sina egna ändamål spelar ut småstater
mot varandra.
Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna arbetar för att
vårt land ska lämna EU. Tänk på det innan du lägger en röst på dessa partier i
kommande riksdagsval.
